Jag blev väldigt glad idag när jag var på Juniors dans. En mamma ursäktade sig försynt och sa att hon inte ville tränga sig på, men hon ville verkligen säga att Sveriges Skönaste Familjer är ett jättebra program. Veckans höjdpunkt faktiskt. Hon hade tre söta små barn och ville också att hennes barn skulle få möjlighet att sjunga och dansa. “Underbart” sa jag till henne, “för det kommer att hjälpa dina barn och ge er mycket glädje”.
I morgon kommer programmet att handla om när Zacharias tar studenten från Kungliga Svenska Balettskolan. Det kan hända att det blir snurrigt värre.
Någonstans inom oss vet vi att tiden med våra barn är begränsad. De kommer inte att stanna hos oss för evigt. Måste fundera på vad som är viktigt i livet om det nu är så att allt har sin tid fortfarande gäller. Livsrytmen måsta passa ihop med tiden annars uppstår olika former av obalans.
Det är inte så många som kan göra som Bodström, att sätta sig på ett plan och dra till USA. Inte för att jag inte tycker att han och hans familj är värda det. När människor i en familj lever ihop finns det många skikt av trådar som behöver vävas ihop. Så är det för oss och så måste det väl vara för alla andra.
Alphas killkompisar i klassen frågar henne varför vi visar att vi gråter i vår familj. Man skall visa vad man känner sa Alpha. Ibland räcker orden inte till. Alpha vet att det är som en ventil och hon får det att låta så självklart att visa sina känslor för varandra.
Just nu tittar vi på Felix stör en ingenjör.
Det är ett toppen program Nina. 🙂