Jag vet att det runt juletid hos många kan infinna sig tröttsamma känslor. Jag är inget undantag. Men jag tänker inte gripas av panik över att vi inte har köpt julklappar än eller för att värmen i bilen är paj, vilket medför att man måste skrapa febrilt för att ha utsikt. Inte går det ta ner rutorna heller eftersom de är fastfrusna. Man skulle kunna säga att vi är rätt så insnöade. Äntligen fattar jag varför jag har så ont i armarna. Det är allt snöskottande.
Hur skall man hinna göra så mycket mat som skall ätas upp på en och samma dag. Det blir trixigt. Jag gjorde jättegoda julköttbullar. Redan slut. Goda lusssebullar. Slut. Hembakade kakor. Slut. Ägghalvor, sill och knäck. Allt är redan uppätet.
Så jag har bestämt mig för att själva lusten och matglädjen inte behöver vänta till julafton – en speciell dag. På julafton är det däremot final och det är mat då också. Pappas och mammas bästa julbord.
Nu. Tack till alla som har röstat på mig i Årets Manus. Jag gick vidare tillsammans med två andra och nu skall juryn bestämma vilken bok som blir Årets Manus 2010.
Mamager fick sitt lektörsutlåtande idag. Jag blev jätteglad av det. Det var guld värt. Det var precis det här jag behövde höra. Positiv konstruktiv kritik. Egentligen tycker jag att det är fantastiskt att jag fått förmånen att skriva berättelser från vårt liv och att de blir uppmärksammade på detta sätt.
Troligtvis bor det en författare i mig.