Våga vara negativ, så blir du aldrig besviken utan varje sak som lyckas blir en positiv överraskning. Dessutom blir du också populär bland folk i Sverige. Säg bara: ”Nu är vi här och så får vi se vad det blir av detta”. I vanliga fall hade jag sagt att det är lättsinnigt trams, men jag avundas de som kan ta livet på det viset. De är nöjda med det de har och strävar inte efter något bättre. Allt som eventuellt sker blir en överraskning. Följdfrågan blir hur kommer jag dit? Räcker mental träning, fast åt det motsatta hållet?
Det behövs visst både positivt och negativt för att skapa spänning och energi ur en strömkälla.
När du är besviken över ett misslyckande så säger folk:
”Det var nog inte meningen. Det kommer något som är ännu bättre”
Skitsnack. Det kan ju lika gärna komma något som är sämre också.
Vart vill jag komma med det här? Måste jag ha ett mål för att kasta ur mig detta ingenting? Jag är beredd att hålla med om att det för det mesta inte blir som man har tänkt sig. Att leta i detta nonsens framstår mest som ett desperat försök att skapa mening i missmodet.
Fritt fall kallas det. Kön ringlar sig lång på Grönan för att få känna den hissnande okontrollerbara känslan som det åstadkommer. Betala pengar för detta rus om så för bara några korta sekunder. Löjligt och knäppt. Vi som upplevt fritt fall i verkliga livet vet att det inte är något att sträva efter. Det känns också lite opassande i början på det nya året. Bättre att ge sig ut på picknick denna soliga vinterdag. En klart mycket bättre åtgärd. Rykande effekt. Varm choklad och bullar löser de värsta grubblerierna. Räcker inte det blir det korvgrillning ute i snövallen imorgon.
Konstnärlig frihet föder depp emellanåt. Vem människa håller sig mitt på vägen hela tiden? Att gå omkring och vara konstant misstrogen är knappast min melodi. Om två veckor är det guldbaggegala och Tehilla är nominerad. Om tre veckor åker Levi ner till Lausanne där han är uttagen att tävla i en stor internationell danstävling. I morgon kommer expressen hit och intervjuar Tehilla. Skulle jag inte ha trott att saker och ting kan hända hade det aldrig hänt, för saker händer inte bara som trissreklamen säger. Kanske för ett litet fåtal. Men jag tycker livet är för värdefullt för att bara hoppas på den där lilla slumpen som då blir orsaken till om jag lyckas eller ej. Dessutom är det inte farligt att misslyckas ibland.
Kanhända finns det en tjusning i att ovetande bli överraskad, men jag kommer i alla fall inte peppa mina barn i den negativa riktningen de närmaste tre veckorna.