Sommaren skall inte komma tillbaka förrän sådär en tio dagar, så den tänker jag inte vänta på. I stället har jag krupit upp på vinden. För där står sextio orensade flyttlådor, som alla ropar; ”Ta mig, ta mig!”
I dessa lådor ligger en stor del av familjen Blads liv. Enklast vore om alla prylarna bara försvann, men som den rejäla husmor som jag är föreslår jag att vi börjar rensa i röran. Här finns bildbevis på att jag faktiskt levt som jag lärt och låtit barnen leva det kreativa livet sedan barnsben. Konstverk av Picasso känns fullständigt ovidkommande om man jämför med dessa nära bilder och målningar. Skulle kunna fylla ett helt slott faktiskt. Sex stycken jullådor och tusentals diabilder, gosedjur och annat värdefullt. Minnet hade bleknat över det som en gång var så viktigt just då.
Men så har jag blivit mormor till lille Aron för några dagar sedan och han måste förstås få det bästa och just här uppe finns det som jag sparat och som jag velat skall gå i arv, typ gammelfarmors virkade filt. Än är han för liten för att leka med Mickis gamla leksakståg i trä, men den fina kungaspegeln bär jag ner för det här är en prins och världens gulligaste barn. Tror han liknar självaste Carl-Philip Bernadotte.
Sen har jag hört de som säger att det inte finns något värre än ett städat hem. Ända sedan jag började få barn tills jag slutade, har jag städat och gnott. Inte för andras skull utan för vår egen, punkt slut! Tänk om jag skulle säga ”Ursäkta, jag har städat, men kom in ändå” när någon kommer på besök. Vanligt folk ser ändå ingen större skillnad hemma hos oss eftersom vi har så mycket prylar så att det upplevs som stökigt eller lite chickt bohemiskt, som jag skulle uttrycka det. Men jag VET att vi har rent och det ger mig tillfredsställelse och lust till så mycket mer. Så jag är definitivt inte stolt över den ostädade vinden eller mögel i brödlådan.
Jag köpte fyra spikmattor för priset av två och det är betydligt bättre än grus i sängen, om någon frågar mina tonåringar, men vi kanske är udda. Dansmänniskor kanske är lite annorlunda eftersom de använder sådant även när flugan har gått över. A och O är ändå flödet av det som sker i ett hem innanför väggarna oavsett om det är städat eller ostädat.
Hittills under sommaren har jag mest varit hemma och skrotat och fått saker och ting uträttat. Har förstås varit i Paris där jag gjorde några intressanta iakttagelser, men det kan jag kanske ta en annan gång.
Tycker egentligen att jag städar alldeles för mycket, men hinner knappt tänka färdigt förrän jag redan bär skräp till bilen. Också var det kökslådornas tur att få en omgång. Vanans makt är svår att bryta. Lika bra att vi accepterar oss själva och andra som vi är och drar största nytta av det.
