Blev så glad när Zacharias hade varit ute och shoppat lite målargrejer. Han kände att det var dags att ta tag i sitt måleri igen. Som pojke var han helt fantastisk.
Det som händer på scen är ofta en miniatyr av det som sker i samhället. Därför är det betydelsefullt att både se och medverka. Själv har jag gått med barnen på koncerter och barnteater sen de var riktigt små. Vi har prioriterat det och att barnen också skall få möjlighet att skapa. Det är ett medvetet val.
Därför blev jag extra glad när Nyhetsmorgon hörde av sig till mig i morse och frågade om jag vill medverka i ett samtal om barnuppfostran. Jag sitter inne med en hel del praktisk erfarenhet, eller rättare sagt VI, så jag föreslog att även Tobbe skulle hänga med också. För tillsammans är vi oslagbara. Nu tog jag väl i kanske, men i alla fall.
Barn är oslagbara och det ligger oss varmast om hjärtat. Hade vi varit en hockey- eller fotbollsfamilj hade ingen direkt lyft på ögonbrynen för att alla håller på med idrott. Bara just för att det handlar om artister, så får man genast höra att man pushar, lever genom sina barn, med mera, bla, bla, bla…
För oss handlar det väldigt mycket att utvecklas som människa redan som liten och den lycka som det medför. Stor scenkonst uppstår inte först på de stora scenerna som Dramaten och Kungliga Operan utan börjar långt tidigare, i se små sammanhangen. Glädjen och självförtroendet går oftast hand i hand och är nyckeln till hur fortsättningen kommer att se ut. Att lyckas genom vassa armbågar skapar inte den glädjen.
Jag har aldrig velat göra saker mot någons vilja, men däremot är jag en baddare på att erbjuda möjligheten till mina barn och andra som jag stöter på.
Idag värmer vi oss med en sommarvideo från 2006. Vi drev en kiosk på Gröna Udden och skapade lite kulturaktiviteter i samband med det …