Nu förtiden leker knappt barn följajohn, iallafall inte våra. Sånt är för bebisar! som inte kan komma på själv säger lillebror här hemma. Äh! säger jag, det är en konst att följa en ledare. Det är bra att kunna. Men ingen av mina individualister håller med. Kanske tränar de på det i andra saker som i baletten. Det räcker liksom. Hur som helst är det nåt som är bra att kunna. Idag har jag själv varit den som lekt John. Jag har bestämt och visat vart skåpet ska stå med råge. Som det verkar nu så tog det skruv. Ska vi framåt så gäller det att gå där det där som man längtar efter kan få tag i en!! och det fick det. Livet är allt bra lustigt ibland och jag älskar ju surpriser. Wow! för sånna här dagar.