Oftast skriver jag för att hålla reda på tankar. För det mesta är det mina egna. Men andra människor inspirerar mig också ofta. Jag får en ny tanke. En ny inblick. Det spelar ingen roll om det verkar ytligt. Jag klarar av att leta mig fram till kärnan. I morse läste jag den här dikten av Edith Södergran.
Vad är skönhet? Fråga alla själar –
skönhet är varje överflöd, varje glöd, varje överfyllnad och varje stort armod;
skönhet är att vara sommaren trogen och naken intill hösten;
skönhet är papegojans fjäderskrud eller solnedgången som bebådar storm;
skönheten är ett skarpt drag och ett eget tonfall: det är jag,
skönheten är en stor förlust och ett tigande sorgetåg,
skönheten är solfjäderns lätta slag som väcker ödets fläkt;
skönhet är att vara vällustig som rosen
eller att förlåta allting för att solen skiner;
skönhet är korset munken valt eller pärlbandet damen får av sin älskare;
skönhet är icke den tunna såsen i vilken diktare serverar sig själva,
skönhet är att föra krig och söka lycka,
skönhet är att tjäna högre makter.
Mina pojkar är vuxna nu. Står på egna ben. Betyder det att jag inte längre behövs?
De far och flyger. Akta dig för faror säger jag. Tappa inte huvudet och håll gylfen uppe. Jag vet. Jag är drastisk men det är faktiskt inte ficktjuvar som är farligast i världen. Svaret på världens problem är i en kärlek där du känner dig trygg och älskad. Det behöver inte vara endast mellan två personer utan det kan lika gärna vara i ett sammanhang. Som ung vill man pröva sig fram. Min ena son försöker i denna stund sig på att kanske bli vegetarian.. men det är inget du kan slå över från en dag till en annan påpekar jag. Det har mycket med ett filosofiskt synsätt att göra. En bra början är att kolla i olika kokböcker. Halva morgonen pratar vi om det här och att hur gör man för att inte fastna i en tanke. Hans problem är inte att leva stukturerat och ordningsamt det kom i och med baletten. Men alla dessa hälsotrender som avlöser varandra kan ju få vems hjärna som helst att koka över. För vore det inte ännu bättre om jag fastade i 21 dagar? Vad skulle jag inte kunna uppnå då? All denna fixering och jagande hävdar jag. Allt detta focuserande på metoder och alla andras idéer. Det är då jag säger stop och belägg. Sinnesro blir som att jaga sin egen skugga. Själv äter jag inte kor, grisar, oxar, lamm, kalvar sen 25 år tillbaka. Vill veta att kycklingen haft ett bra liv innan jag tar en tugga. Fisk och skaldjur går bra. Jag får väl skylla mig själv helt enkelt att det finns svamp och röror i de flesta kastrullerna här hemma. Klart mina ungar har blivit påverkade. Men jag har aldrig prackat på någon en vegostil. Det enda jag önskar är bara att ingen fastnar i något som gör livet för omständigt eller fanatiskt. Det tar lite tid att lära sig livet som bara är. Den mening som jag själv tror på. Men det är aldrig försent att lära.
Var nöjd med den du är. Du ska hålla.
Granny’s race