Min mamma brukar alltid säga att med förnöjsamhet kommer man långt. Känner man då att allt snurrar i samma gamla hjulspår, är det lika bra att ta sig till ett annat ställe. Så idag stack jag in till stan för att dricka en kopp kaffe och hänga med lite folk. Sen kändes allt mycket bättre.
Idag blev det Esaias där man kan få bland det bästa kaffet i Stockholm. Att min son Rufus jobbar där som barista gör inte saken sämre.
Tänk vad kaffe och lite vänner kan göra.
Levi är just nu i Toronto i Canada och dansar barockdans. Snart kommer de på turné i Europa. Kolla in hans presentationsvideo:
Visst blir man glad?
Idag delar jag de första framträdandena som några av mina barn har gjort i TV.
Det är alltid ditt barn som ska få bestämma om de vill vara med, men det är du som förälder som planterar fröet. Gör det i kärlek och glädje så kommer det att gro. Låt dem hitta sin grej utan att slita ut er.
Tehilla var först ut med sin roll som Isabelle i Kvalster på SVT 2005
Året efter var det dags för Levi och Rufus att vara med i Lilla Melodifestivalen
Samma år var Alpha programledare i Dra mig baklänges på SVT.
Även Tehilla, Rufus och Levi var med i Dra mig baklänges! ibland.
Fast när jag tänker efter så var de faktiskt inte först. Matteus var reporter i Lilla Aktuellt runt Millenniumskiftet, så det har hänt en del. Och mer skulle det bli…
Sitter ute och tar igen mig lite efter dagens arbete. Visserligen tycker jag om att inte behöva använda söndagen som en dag att komma ifatt. Men det tycks ändå vara chansen för att hinna med. Likafullt tycker jag om när åtminstone en dag i veckan kan vara lite annorlunda. Att det till och med är nyttigt för hälsan och befriar själen att kunna gå på museum eller en pjäs. De människor som stannar upp en dag i veckan mår helt enkelt lite bättre. Om än det så bara skulle vara en lite längre stund än vanliga vardagar. Så är det gott nog. Vi människor kan gå in i väggen annars.
Nä! bort med väggar. Sitter och peppar mig själv hur jag på bästa sätt nu ska kunna sprida det jag har på hjärtat. Det här med att mina barn har lyckats med sina talanger t.ex det vet jag att många vill höra mer om. Lugn bara lugn! Jag ska berätta allt jag vet. Barn är det värdefullaste vi har. Även era❤️ 
Söndagskram från mor
Vårt yngsta barn är 12 år och blir 13 om en månad. Han tycker att vi säger nej nej nej hela tiden. Jag förklarar att vi säger nej just för att han vill spela för mycket dataspel. Hade det vart något annat, då hade vi sagt ja ja ja. Den som spelar för mycket dataspel blir enkelspårig och lättirriterad. Jag har förklarat tusentals gånger för honom att vi måste hela livet lära oss att välja vårt fokus och söka efter det goda. Stay in focus!
Jag är en människa som alltid går upp tidigt. Jag behöver ha tid att reflektera och meditera. Efter en natt behöver jag bota om mig. Nu börjar jag på nolläge. För vissa räcker en kopp kaffe dock. Jag är inte den typen. Idag hade jag trott att mina små barnbarn skulle kommit och då hade det vart fullt upp. Men nu har planerna ändrats så idag rensar jag ut bland våra kläder. Snart är det kallt och det finns många människor som är utan. Ingen ska behöva frysa. Love is subject to compassion❤️
Tyvärr. Och så lär det fortsätta. Så länge vi lever efter ouppnåeliga förväntningar. Jag har förstås också läst Britta Svenssons svar till Kitty Jutbring i Expressen och jag känner mig djupt upprörd. För det är inte ofta man läser något så dumt skrivet faktiskt. Du Britta, det där skrev du inte i kärlek och omsorg. Du ville knäppa Kitty på näsan. I stället för att vara irriterad och arrogant, så skulle du åkt hem till henne med några påsar nybakade bullar. Människor ska va som människor är. Britta som är så pass gammal borde väl veta att vi lever i vår tid och när saker är lite ironiskt tillspetsade. Det fattar väl en barnunge att Kitty beskriver sin situation av att inte räcka till?
För övrigt var min natt bedrövlig, då jag fick ligga och oroa mig till klockan tre eftersom mina “vuxna” barn inte behagar skicka ett SMS. Sånt förstör också sexlusten och eftersom jag har, så pass många barn så skulle man kunna säga att jag har blivit helt avsexificerad. Jag är mer av än på. Dessutom anser jag att snacket om “lusten” tar alldeles för stor plats i vårt samhälle. Köttiga och vulgära kvinnor skrämmer mig faktiskt eftersom de förminskar sig själva till en kropp, det de egentligen helst vill kämpa fullt emot att vara.
Tack Kitty att du skrev det du skrev!
Och till dig Britta säger jag: Livet är för kort för att inte vara snäll.
Med ett gott skratt. Genom att hjälpa någon. Drick kaffe. Drick lagom med vin. Älska. Drick te. Tänd ljus. Tillåt dig att bli förälskad. Var rädd om nära och kära. Fyll på med energi. Stanna upp. Det är ju ändå fredag.
Hej!
Igår på flyget hamnade jag brevid en som läste en rock-tidning. Jag har aldrig varit mycket för den där typen av rock sa jag. Död, blod och satan är inte riktigt min grej. Det var lite väl rakt på men ibland måste man skruva upp tonen för att få till en intressant stund. Annars hade det inte blivit nåt samtal alls, för han hade inte gett sig tid att lyssna utan bara jobbat med datorn. Det är sånt män gärna gör på flyg. Allt för att vinna tid. Nu fick vi ett intressant samtal och jag fick lära mig nåt nytt och resan gick både fortare och blev roligare. Fram till nu hade jag aldrig hört talas om den här rockiga Rock-ikonen Lemmy, vars livsfilosofi tycktes utgå från anpassning och förbättring. “Vissa saker ordnar sig t.ex. inte. En del blir överkörda av en buss andra inte” Jag håller med. Viljan att förbättras är god nog många gånger. Idag har jag lyssnat på hårdrock. Det är klokt att lära av varandra.
Denna korta Londontripp avslutades med ett besök på Harrod’s och Afternoon Tea i Apple Garden.
Photo Shooten och intervjun blev mycket lyckad!
Hej då London vi ses snart igen!
