Fjärde Advent

20 december, 201520 december, 2015 | Nina Blad

❤️ Idag har jag tackat av sveriges bästa diakon i Sankta Clara, Inga Pagreus som är min största förebild. Sen har jag också varit ute och hört mig för om någon vill skänka godsaker till Karl-Bertil Jonssons julfest på julafton i Sankta Clara, där jag och min familj är engagerade. Julafton närmar sig med stormsteg. Att dela med sig till behövande och hemlösa ger mig sann inre julfrid. När barnen var små firade vi jularna med släkten. Helt ärligt kan jag säga att det är inget jag saknar. Och det är inte för att jag inte tycker att det är bra och mysigt. Men eftersom hela min familj bor här uppe i Stockholm och även de tycker att julfirandet i kyrkan för med sig så mycket annan typ av glädje, så finns ingen anledning att ändra på våra jular.

Nu är det bara fyra dagar kvar….Kom ihåg, varje leende är en god gärning.

Is this Christmas

20 december, 201520 december, 2015 | Nina Blad

Idag har jag befunnit mig i ett läge där jag till slut blev tvungen att koppla in autopiloten. När förväntan och missförstånd hänger i luften som ett nervöst snöoväder känns det klokast att dra ner vintermössan. Fattar inte alls varför vi människor istället för att umgås och ha det trevligt hamnar i samma gamla konflikter. Min familj är inget undantag. Hur det är möjligt att slänga ur sig så mycket dumheter en dag är svårt att förstå. Till slut fick iallafall jag nog och sa att om vi inte kan vara vänner då blir det inga fler middagar eller besök. Kan vi inte säga nåt gott då håller vi tyst. Sen åkte vi och åt en god middag hos Jamie Oliver och hade det trevligt. Då var luften färdigrensad. Maybe this is Christmas?

Luften gick ur både min man, svärmor och vi blev alla osams. Rätt typiskt va! Jojo, vi ska träffas över julen men annars knappt alls under året. Trots allt säger vi oss älska relationer. Vanligtvis berättar jag inte om det negativa. Men ikväll när jag tittat från point of view tyckte jag nog att det hela liknade ett Bergmandrama, vilket gjorde att jag brast ut i ett hejdlöst fnitter och skratt. Jag älskar Bergman. Nu var han här och det gav mig inspiration. Kände mig nästan lite stolt. Helst hade jag förstås inte önskat fler irriterande åsikter men nu gav dårskapen mitt skrivande ny energi. Det är som om huvudet letar efter tänkbara konflikter och omedvetet testar olika scenarion. Jag förstår om det låter galet för den som inte funderar så här. För det lär väl endast vara dårar som behöver spä på verkligheten. Ibland verkar livet inte vara mycket annat än ytterligare en teaterpjäs.

Goodnight folks!
Vi får se vad morgondagen har att erbjuda.

Anna 95

19 december, 201519 december, 2015 | Nina Blad

När man talar om trollen så kommer dom. I förmiddags fångade jag in den här underbara tanten i min trädgård. Livet är allt bra märkligt. Livet är ett flöde i kärlek?

Tanter är lycka

19 december, 201519 december, 2015 | Nina Blad

Vissa dagar tycks ibland vara längre än andra. Imorse gick jag upp tidigt för att börja baka. Farmor är här och hälsar på några dagar innan hon flyger vidare till nästa ställe. Redan som ungdom var ett av mina intressen att samtala med tanter. Jag vet inte vad det är men ofta har tanterna liksom slutit fred med världen på något vis. Kan inte förklara den inre glädjen tanter ger och jag tycker ingen kan få för många tanter i sitt liv. En tant kan vara bra att ha till mycket. Många har stor humor. Jag gillar humor. I eftermiddag var jag sedan bjuden på ett härligt 85-års kalas. Någon yngre tänker nog nu att det verkar inte speciellt kul. Men Ack! där misstar ni er. På tantkalas ligger jag ofta dubbelvikt i skratt. Säg mig den tant som inte får mitt intellekt på topp. Många tanter är för övrigt viga som pantrar i sinnet. Ikväll hade vi volontärer i Sankta Klara knytkalas, efter att vi delat ut årets sista matpaket och kläder innan jul. Det var också superkul.

Den 8:e Januari startar vi upp igen?

Alternativa julklappar – Läkarmissionen.

17 december, 201518 december, 2015 | Nina Blad

Det här borde vara årets julklapp. Det kommer att ge dig ett avslappnat sinne lika säkert som ett brev på posten.

Förra gången jag bloggade om Läkarmissionen så fick 167 kvinnor möjlighet att föda på ett sjukhus istället för hemma i hyddan. Jag kände mig både stolt lycklig.

Nu skulle jag bli jätteglad om du tar dig tid att läsa lite extra när jag bloggar om Läkarmissionen. Tillsammans gör vi skillnad och uppnår mental lycka, så visst är jag finurlig som tänker på dig också.

Jag tycker att Läkarmissionen står för visdom i sina handlingar och det går att lita på deras meriter.

Här är länken till Läkarmissionens gåvoshop:

Julklappar som förändrar framtiden.

Kärlek har inga gränser!

Enrico

17 december, 201517 december, 2015 | Nina Blad

Åttabarnmorsor sover på nätterna. Trodde du ja!!! Kom ihåg att jag är 25 och det är ju skönt med tanke på hur mycket det är att göra så här inför jul. Många är de som vill söka hemmets lugna vrå och skala av eller ta en resa till Thailand. Det vill inte jag. Jag vill ha fullt ös och stå i långa köer. Jag vill rulla köttbullar och baka till Enrico. Jag vill självklart städa massor och byta till jullakan överallt. Dessutom minglar jag runt på julmys så fort jag får minsta lilla tillfälle❤️Jag älskar julen och julen älskar mig.

Why complicate life

15 december, 201515 december, 2015 | Nina Blad

Ibland är jag så trött på att vi människor måste krångla till livet. Det verkar till exempel opassande att säga om att man är mycket förtjust i någon. Speciellt när jag redan har ett förhållande. Men för mig är kärlek livet och livet är kärlek. Lite som att huvudet bugar åt mitt hjärta för att först då bli fyllt av levande glädje. Ni fattar känslan va. När vi försöker leva efter de här orden blir vi lyckliga. Känslan formar livet. Är du inte lycklig, se då över var dina känslor inte hänger med. Förhoppningsvis kan det ge dig en liten ledtråd vart du ska börja leta.

Ps! Kom ihåg att du duger som du är också. Ville bra säga detta. Kram

Åldersnoja

14 december, 2015 | Nina Blad

Ibland får vi för oss att det är mest kvinnor som är rädda för att bli gamla. Behöver vi fundera på det, så här i julstressen, tänker du. Kan vi inte ta det lite senare, till semestern. Risken är att då att du kommer bli lik en uppstoppad korv, är det ett bättre alternativ? Jag bara frågar. Igår på Berwaldhallen slängde jag ur mig några fel valda ord i typ med att, tänk om man åtminstone fick bli 6 år yngre. Låt oss kalla det för Malenaeffekten. Min man som vanligtvis inte gjort några större tecken på åldersnoja suckade att det minsann inte bara var jag som behövde dessa år. Sen var ett mindre litet krig igång. Jag börjar undra om det inte är så att åldern ändå jagar, trots att folk säger att de känner det så skönt med att ha flera år på nacken. För det har ni väl också märkt att folket alltid tjatar om. Åldern är bara ett nummer. Jag har alltid hatat att bli äldre. 50 år är en pina. Just saying. Är det nu omöjligt att leva som om varje dag vore den sista? Jag funderar på om det kanske blir lika stressigt att leva som att dö då. Alltså jag vet ju inte, min erfarenhet säger mig att det är bäst att leva i nuet medan min man redan har sin fot i morgondagen.
Efteråt gick vi och åt pizza. Jamen, vad kan vara mer ungdomligt än att äta pizza en söndagskväll. Det var då jag märkte något besynnerligt igen. Förlåt mig, men när en man först tittar på matsedeln innan han tittar på servitrisen. Då börjar han nog lite gammal trots allt. Men det skulle jag förstås inte sagt.
Låt oss kalla det för Ninaeffekten.

Lucia och tredje advent.

13 december, 201513 december, 2015 | Nina Blad

Efter att ha bakat pepparkakor igår så stack vi iväg till Gamla Stan och gick på den mysiga julmarknaden. Varje dag öppnas en levande advenskalender och i lucka tolv var det Tehilla som läste en juldikt.

Idag är det Lucia. En högtid som firas den 13 december i främst Sverige och Italien. En av de få högtider i skandinaviska protestantisk tradition som firar ett namngivet helgon, så det är lite speciellt att det blivit så stort.