Nu var det sista programmet av Sveriges skönaste familjer avklarat. Här är några av våra tankar efter programmet:
Har jag slösat bort mitt liv?
Det gäller att ta tid att reflektera över livet. Jag är väl precis som de flesta andra människor. Ibland finns det mer och ibland finns det mindre tid för en sådan reflektion. Just för tillfället finns det mer. Jag skulle kunna ha varit färdig med alla mina högskolepoäng om jag inte samtidigt hållit drömmar och andra projekt vid liv de senaste åren. Jag har mig själv att skylla. Det är rätt åt mig. Visioner ger ingen omedelbar utdelning, så att satsa för att få en sådan här kreativ familj som vi har, är ett högriskprojekt om vi tänker utifrån pengar.
Idag har jag mest funderat på hur det skulle kunna bli om man sålde sitt fina hus. Tänk att bo nästan gratis. Stockholm är väl inte världens centrum? Men det svåraste är förstås barnens skolor. Jag vill ju att de skall få de möjligheter som de har nu. Det är fortfarande prio ett.
Sen rinner tiden iväg. Jag kan sakna mina föräldrar som börjar bli gamla. Den där spontana fikan ihop och söndagsmiddagen. Livet går inte i repris. Det gör däremot TV-program och nu när sista delen av Sveriges skönaste familjer går på Kanal5 ikväll, känns det lite sorgligt. Under flera månader har vi jobbat med fantastiska roliga TV-team. Vi känner oss stolta för de åtta program vi har gjort. Tyvärr har det utvecklats så i TV-branschen att höga tittarsiffror kommer av mer crazy och naket. Så i den aspekten ligger vi inte i tiden. Men jag säger ändå tusen tack för all uppmuntran och den trogna tittarskaran som följt Sveriges skönaste familjer. Det har varit jätteroligt att möta härliga nya ansikten och fått höra så mycket uppmuntran från er.
Så tillbaka till frågan om jag har slösat bort mitt liv för att jag inte har gått enligt gängse mönster? Nej, det har jag inte gjort. Det här är värdefullt för oss.
Gruppkram till er alla!
“Tehilla Blad griper tag allra mest”
Ett litet klipp om Svinalängorna ur senaste TARA (nr 16 den 23/11 2010)

Susanna Alakoski, Noomi Rapace, Pernilla August, Leena, alkoholist familj
Ystads Allehanda gillar verkligen Tehilla
På Ystads Allehandas kultur & nöjessidor skriver Robert Dahlström idag om Svinalängorna och även han överöser Tehilla med beröm:
“Det är en skakande film där den unga skådespelaren Tehilla Blad gör en otrolig rolltolkning som tonåringen Leena och Noomi Rapace är bara hur bra som helst som den vuxna Leena.”
“Och så har vi en hjälte, en vardagshjälte, som egentligen kunde ha varit vem som helst av oss; Leena. Och i Tehilla Blads gestaltning av tonårsflickan, som kämpar för att överleva i Ystad, ser jag inget annat än stora, uttrycksfulla ögon som ser betydligt mycket mer än de borde.
Tehilla Blad kommer alltid att vara Leena medan det går tjugo Wallander på dussinet.”
Har tidigare nämnt YA:s recension efter Venedig skriven av Ingela Brovik: “Med sällsam intensitet“
Svinalängorna drabbar Ystad och Emil Sandgren
Efter galapremiären i Ystad skriver Ystads Allehandas nöjesredaktör Emil Sandgren en känslostark blogg om Svinalängorna. Tehilla får mycket bra kritik för sin insats i filmen:
“Och Tehilla Blad som den unge Leena är rena fyndet. Den rollen, att spela ett barn som blir vittne till föräldrarnas fula, brutala periodaralkoholism och faderns våld mot modern, känns som en fruktansvärt svår roll att hantera och ge trovärdighet. Men Tehilla hittar tonträffen mycket skickligt, med små, sparsmakade men ändå väldigt känsloladdade medel. Säkert.”
En text att spika upp på köksdörren här hemma.
Tack!
Dags att publicera Mamager!!
Nu kan du hjälpa mig att få min bok Mamager publicerad.
Förra året var jag med i en boktävling på nätet som hette Bok-SM 2009. Jag vann folkets röster i den första omröstningsomgången och gick till semifinal, men sen räckte det inte ända fram till final (kom femma i semi).
Responsen från Sveriges skönaste familjer har gjort att jag tänker ta tag i det här igen och försöka få boken publicerad. För att få lite input till slutredigeringen så ställer jag upp i en tävling igen som heter Månadens Manus. Vinnaren får ett lektörsutlåtande av piratförlagets manusgrupp och går till årsfinal på Kapite1.se
Du som läser min blogg eller tycker om Sveriges skönaste familjer gillar nog boken också, eftersom den handlar om samma saker, så gå gärna in och rösta. Man behöver registrera sig som användare på Kapitel1.se, men det är lätt. Sen är det bara att rösta.
Kom gärna med feedback. Jag är glad åt all konstruktiv kritik som jag kan få.
Klicka på boken så kan du läsa (och rösta):
Jag gjorde en trailer om boken inför förra tävlingen och den funkar fortfarande (även om det står Bok-SM 2009).
Intervju med Susanna Alakoski
Hittade den här fina intervjun med författaren till “Svinalängorna” Susanna Alakoski när jag läste om galapremiären av filmen i Ystad.
Videoblogg för Sveriges skönaste familjer – del 7
Vi skrattade faktiskt åt oss själva när vi såg kvällens program av Sveriges skönaste familjer. Precis så kallt, kaotiskt men ändå organiserat, härligt och intensivt var det. Märk väl att det spelades in i oktober och hur kallt är det inte när det regnar kontinuerligt och blåser med bara någon plusgrader i luften? För att inte tala om hur Tehilla hade det i vattnet.
Här är kvällens videoblogg:
och har du inte sett Zaches trailer så kommer den här igen:

Vill slå ett slag för Zacharias dansföreställning på moderna dansteatern i Stockholm den 8 december och på Solna ungdomscafé den 11 december. Återkommer med mer info.
Fler guldbollar än Zlatan
Zlatan Ibrahimovic är så gullig och så charmig! Hans tacktal där han nämner sina fem guldbollar + de två som ligger hemma och sover “förhoppningsvis” var underbart att höra.
Jag skrattar åt Tobbe när han säger att han leder över Zlatan med sina åtta.
Genom vårt åttonde guld fick vi Zlatan på köpet, eftersom han är Juniors största favorit.
På några få dagar har allt gått i rask takt med både festligheter, fars dag och igår blev Tobbes ljumskbrocksoperation avklarad. Nu skall jag städa, bära ved och göra fint. Ännu en tidningsintervju är bokad nästa vecka.
“Sälj eller dö” sa jobbcoachen till Erik i Sveriges skönaste familjer. Jag säger:
Städa eller dö!
Årets mamagala 2010
Om det skulle komma ett brev till dig någon gång från Zap Events, så se till att tacka JA! Nu har vi varit på två superfester (nej, jag skrev inte suparfester) på samma helg, som de arrangerat. Härliga, positiva, öppna, proffsiga. Hurra för den typen av människor!
Det kändes pirrigt när vi stod i kön och skulle in på den här mama-kvällen på BERNS. Egentligen vet jag inte varför för det var helt onödigt. Här fanns glada förväntansfulla mammor. Tålmodiga var de också eftersom kön var bred och lång. Väl inne mötte vi en massa trevliga människor. Det märktes att många av dem hade följt Sveriges skönaste familjer. Vi hade jättekul med Maria och Per Sikström hela kvällen.
Minglet var superkul och alla gratisprodukter från Body-shop, Reztart, Swarzkopf GLISS, ecco, Gevalia m.fl var perfekt för en 8-barnsmamma som har fler än sig själv att tänka på. God mat och dryck, proffsig sminkning och en massa kändisar blev kvällens höjdpunkt.
Men själva prisutdelningen på Chinateatern var ganska trist och extremt ytlig. Annika Lantz kom igen!
Hon har nog sina ljusa stunder, men den här kvällen var hon mer fokuserad på sig själv än på sina gäster och de hon skulle dela ut priser till.
Jag är väl inte så trendig då, men det har väl inte med trendighet att göra om man vill ta föräldraskapet mer seriöst än man skämtsamt gör sken av? Mama har börjat bli alltför klämkäcka. Det enda priset som berörde gick till årets hjältemama Linda Carlberg, trebarnsmamma döende i Cancer.
Däremot försökte de att skapa lite eftertänksamhet med ett bildspel om Unicefs arbete, men när inramningen i övrigt andas tomhet, så hördes det inte, vilket är jättesynd. Det betyder förstås inte att det aldrig skall skämtas och vara kul på en sån här kväll, men med små enkla medel skulle det här kunna bli något som ger bestående intryck. Hur svårt kunde det vara att bjuda dit någon intressant förälder, familjerådgivare eller föredragshållare med en kort samtalsstund, så att det hade uppstått en dialog? Tyvärr var det mest en monolog av trams, men jag tror ändå att Annika Lantz är snäll och en bra mamma. Jag fattar faktiskt inte varför man mest skall prata om hur dålig och misslyckad man är som förälder hela tiden. MVG på jobbet men hemma räcker ett medelmåttigt G.
Jag gillade däremot att se Markoolios bebis, Laila Bagge och Magdalena Graaf på modevisningen. Alla barnen var gulliga. Fattas bara annat.

… och så blev jag glad över den entusiastiska mamman som kom fram och frågade om vi kunde komma och uppträda på hennes fyrtioårsfest i januari. Det finns fans till min stora barnaskara.
.jpg)
Nya vänner från Sveriges skönaste familjer.