8barnsmamma

Skön måndag

| Nina Blad

I morse när jag vaknade kände jag ett visst vemod över att livet går så fort. Kändes liksom som om att snart är det roliga över. Jag började gräva i bilder och minnen. Genast kändes det mycket bättre. Bilder är bra. Jag värderar numera mest upplevelser tillsammans, och inte ytlighet och flärd som man kanske skulle kunna tro. Jag bryr mig inte längre om det senaste. Utan snarare om att va det senaste i mitt sinne om ni fattar. Jag bryr mig om mina barn och de som behöver mig. Jag tror på ambitioner och höga mål. Har fostrat mina barn i det tänket. Men inser att jag redan vart med om det största, i och med mina åtta barn. Det är möjligt att det väntar fler äventyr. Men just nu bryr jag mig inte lika mycket. För att växa som människa behövs mest kärlek. Inte bara mer kärlek. Utan MEST. Hoppas någon ska bli uppmuntrad av mitt lilla kärlekstips. Jag vet att det funkar. Ju mer kärlek du ger desto mera får du tillbaka. Endast så blir det mest, tro mig.

Kram kram också en extra kram just för att det är måndag?

Morsan har poppat upp på Bloggportalens topplistor!!

| Nina Blad

IMG_3551

Jag är ingen fantastisk person, men jag är däremot jättesnäll.

Jag är kort och gott en självkritisk mor som aldrig tycker att jag själv räcker till. Jag spelar i den kategorin att jag inte ens vågar gå med det jag har skrivit till en förläggare. Dessutom är jag en odåga som jämt predikar att andra ska vara nöjda med sig själva. Det är jag en mästare på. Jag som alltid tyckt att jag levt i nuet och förespråkat det, har plötsligt upptäckt att nuet inte har tid med det här tramset. Jag skrattar, gråter, blir förvånad och överraskad i denna resa till mig själv och ut till er. Minuterna blir värdefulla . Timmarna får mening. Nuet har gett mig en spark i baken. Jag var med och vann i Hoppas det Smakar på TV3 och helt plötsligt har min blogg exploderat.

Tack till Robert Aschberg, Titan och trean.

I love you!

Och tack till Anne von Porat min medtävlare och proffsbloggare som stöttade mig.

Det är inte bara dagisåren som pajar sexlusten

| Nina Blad

Tyvärr. Och så lär det fortsätta. Så länge vi lever efter ouppnåeliga förväntningar. Jag har förstås också läst Britta Svenssons svar till Kitty Jutbring i Expressen och jag känner mig djupt upprörd. För det är inte ofta man läser något så dumt skrivet faktiskt. Du Britta, det där skrev du inte i kärlek och omsorg.  Du ville knäppa Kitty på näsan. I stället för att vara irriterad och arrogant, så skulle du åkt hem till henne med några påsar nybakade bullar. Människor ska va som människor är. Britta som är så pass gammal borde väl veta att vi lever i vår tid och när saker är lite ironiskt tillspetsade. Det fattar väl en barnunge att Kitty beskriver sin situation av att inte räcka till?

För övrigt var min natt bedrövlig, då jag fick ligga och oroa mig till  klockan tre eftersom mina “vuxna” barn inte behagar skicka ett SMS. Sånt förstör också sexlusten och eftersom jag har, så pass många barn så skulle man kunna säga att jag har blivit helt avsexificerad. Jag är mer av än på. Dessutom anser jag att snacket om “lusten” tar alldeles för stor plats i vårt samhälle. Köttiga och vulgära kvinnor skrämmer mig faktiskt eftersom de förminskar sig själva till en kropp, det de egentligen helst vill kämpa fullt emot att vara.

Tack Kitty att du skrev det du skrev!

Och till  dig Britta säger jag: Livet är för kort för att inte vara snäll.

Kitty

Livet pågår här och nu

| Nina Blad

Jag var uppe tidigt i morse för att Tehilla skulle iväg till sin intervju och photo-shoot. I eftermiddag ska jag dit och kolla, men just nu ligger jag i hotellsängen och myser. Jag känner inga krav på att rusa runt i London bara för att jag är här och jag behöver inte shoppa. Annat var det förr. Nu är vi här av en större anledning.

Att ta tillvara på nuet med dem man älskar är det livet handlar om. Att hinna äta middag på Jamie Oliver och som bonus halka in på en musikal, så är lyckan gjord. Men det kan också vara att göra  sitt eget äppelmos.

En sak är lite märklig. När jag är trött på Ernst så är jag oftast trött på mig själv. Just nu går han hem däremot.

OX7B6702

OX7B6706

OX7B6708

OX7B6710

OX7B6716 c

OX7B6718

Books & Dreams med Tilde de Paula Eby m.fl.

| Nina Blad

Har haft en toppenkväll ikväll då jag träffat flera härliga författare. Jag har också velat bli författare många gånger. Har skrivit två böcker som ingen läser eftersom jag inte har jobbat för att få dem publicerade.

Men nu har min blogg börjat explodera och jag gissar att det beror på att jag varit på TV. Jag har alltid en känsla av att saker och ting skulle kunna göras bättre.  Efter att ha varit på Books & Dreams kändes det som att hela världen nog behöver få höra mig. Det händer oftast roliga saker där jag går fram och när jag tänker efter så vågar jag faktiskt ta plats. Jag struntar faktiskt i vad andra ska tycka hit och dit, utan tänker mer på hur intressant det blir med alla människor jag möter, för att vi intresserar oss för varandra. Det är spännande.

Tack alla sköna människor!

Nina och Tilde

Nina och Jonas

IMG_4078

Light up your path / Lys upp din väg.

| Nina Blad

Ibland verkar det som att det bara kommer ett tillfälle här i livet. Betyder det då att det skulle vara omöjligt att hitta en ny väg? Naturligtvis inte. Men för att gå vidare måste jag också  kunna släppa, annars slits jag i stycken av mitt egna förflutna. Det är som det här att jag under hela mitt liv varit en skrivare. Jag har mest skrivit för min egen skull. Tills nu. Bloggen har exploderat. Helt plötsligt har något hänt vilket förstås inspirerar mig till att berätta ännu mera.

Jag är en berättare som skulle varit död för länge sedan om jag inte fått, hunnit eller haft tid att fundera. När jag tänker på flyktingarna så känner jag att de har känslor som du och jag. Och de som inte fattar det borde nu böja sin knän och fundera på varför hjärtat har blivit så hårt. Ibland förändrar det ingenting just för tillfället, men det gör åtminstone mig modig nog att gå ut ur min egen bubbla. Reflektioner hjälper oss att våga ta nya steg.

IMG_3839

Medmänniskor är min drivkraft

| Nina Blad

Nina och tobbe c

Igår när vi satt på Den Gyldene Freden så kom det in en ensam snygg kille som satte sig vid bordet bredvid. Jag berättade genast att jag vunnit en matlagningstävling i TV dagen innan. Han lyste upp och blev inte det minsta förvånad. Det skulle en vanlig dönick blivit. Den här mannen var från Toronto i Canada, vilket kändes som ett märkligt sammanträffande eftersom en  av mina söner är där och dansar nu. Helt plötsligt connectade vi och världen var liten. Hade jag varit sluten hade tankarna tagit en annan väg. Ens inre leder oss alltid rätt. Jag kan inte leva utan medmänniskor – där hämtar jag min drivkraft.

Han återupplivade en gammal idé som jag haft. Tror nästan han var ditskickad av högre makter. Jag ser det som ett tecken på att börja arbeta konkret för det nu. Gissar att han var en ängel.

Så idag känner jag mig jättelycklig 😀

Snobben

Så här fint var det på Slottsbacken utanför Kungliga Slottet när vi gick hem

IMG_3890

Det är inte bara stora konstnärer som Francesca Woodman, Louise Bourgeouis, Marc Chagall och Carl Milles som kan lyckas.

Jag vann Hoppas Det Smakar!

| Nina Blad

IMG_1231

Med en liten bit i taget så kommer man långt tror jag. Att delta i en spännande mattävling är inte att stå och vänta på rätt tillfälle, utan att våga tappa kontrollen och visa sig själv. Det tyckte jag att jag gjorde ikväll och jag njöt av det, för jag älskar att laga mat, göra TV och att människor blir glada. Det var en tuff tävling, men ikväll känner min familj sig jättestolta att jag gick och vann och jag med.

Självklart är det lättare att laga mat om man har ett litet hum om vad man ska göra. Och om man får smaka. Men det blev en spännande utmaning. Jag delade vinsten med Uffe. Vill du se programmen så kolla in på TV3 play.

IMG_1226  Hoppas Det Smakar i TV3 - 2015

IMG_1218

Kärleksparet Uffe och jag och intrigmakarna Anne och Robin

Länkar åter igen till  min nya vän Anne von Porats blogg