Idag spelas den här hos oss för att hedra Frankrike. Hörde precis om att strax efter attentaten upprättades i sociala medier ett nätverk för människor som öppnade dörren till sådana som satt fast och inte kunde komma hem, denna hemska natt. Fransmännen tycks ställa upp väldigt mycket för varandra när det krisar. Vad fint!
Frankrike
Liberté ègalitè fraternitè
Jag fryser till is när jag tänker på IS. Imorgon flyger dessutom en av mina söner till Paris för att dansa och jag hade tänkt komma i veckan. Men nu känns det bara läskigt och jag vill absolut inte dit. Aldrig i livet. Varför kan vi inte bara leva i fred.
Jag älskar Paris. Jag älskar Parisare. Känner uppriktig sorg i mitt hjärta idag, för Paris är kärlek och kärlek är livet. Kan det vara just därför terroristerna slog till mitt i hjärtat❤️
